Övertro på eget företagande.

Det finns en övertro på eget företagande som en utväg för arbetslösa, anser sociologen Christer Johansson. Hans avhandling har visat att många får en ny chans, men att eget företagande kan bli en fälla för andra.
Att vara arbetslös och bli företagare med starta-eget-bidrag kan både drabba och möjliggöra. Det förändrar livssituationen men inte alltid till det bättre, visar Christer Johanssons avhandling i sociologi vid Linköpings universitet, i avhandlingen "Den ofrivilligt frivillige företagaren", som lades fram strax före jul.

Sedan 1984 kan arbetslösa som startar eget företag kunnat få sex månaders bidrag som arbetsmarknadsåtgärd. Bidraget var vanligast under 90-talets lågkonjunktur men har nu börjat öka igen. Numera benämns det stöd till start av näringsverksamhet.

Christer Johanssons avhandling omfattar både kvantitativ och kvalitativ metod. Han har intervjuat 26 aktiva och före detta företagare i Östergötland, som fick starta-eget-bidrag i mitten av 90-talet. Med deras livsberättelser som grund har han undersökt synen på bidraget och inställningen till arbete och arbetslöshet. Resultaten bygger även på en länsomfattande enkätstudie.

– Forskningen hittills har framförallt studerat hur effektivt bidraget varit som arbetsmarknadsåtgärd i jämförelse med andra åtgärder men personerna bakom statistiken har inte intervjuats, säger Christer Johansson.

Han anser efter att ha gjort sina djupintervjuer att starta-eget-bidrag inte är något botemedel mot arbetslöshet, och att det finns en övertro på bidragsföretagande som en generell utväg ur arbetslösheten.

– Nu finns även bidrag till yngre, under 25 år, som vill starta eget, men frågan är om alla är lämpade att starta eget, om man exempelvis aldrig har haft en anställning eller med minimal arbetslivserfarenhet, funderar Christer Johansson.

Avhandlingen visar att bidraget både drabbar och skapar möjligheter, mycket beror på inställningen till arbete och tidigare erfarenheter. Många som fått starta eget-bidrag ifrågasätter om just arbetslösa är rätt grupp att satsa på för eget företagande.

Av intervjuresultatet framgår att starta-eget-bidragsföretagarna efterfrågar hårdare krav på granskning av affärsidé och bättre utbildning i samband med bidrags­tilldelningen.

2010-01-31 | Publicerad 09:11 | Uppdaterad 09:12 ylva.edenhall@svd.se Källa:E24

Starta Eget bidrag.

Det skrivs många artiklar om Starta Eget bidragets vara eller icke vara.
Många anser att det inte är en väg ut ur arbetslöshet och även även en fälla för de som kanske inte egentligen är entreprenörer utan bara söker en ny väg för att kunna försörja sig.

Personligen så kan jag tillägga att jag själv hade Starta Eget bidrag de första sex månaderna när jag startade mitt första bolag, Competence Sköterskejouren, ett av de första bemanningsföretagen inom sjukvården.

Eftersom det är alltid är svårt att lyfta lön det första året i ett nystartat företag så var Starta Eget bidraget ovärdeligt för att jag skulle kunna bygga upp min verksamhet. Kan dock poängtera att jag hade valt att starta företaget oavsett om jag hade fått bidraget eller inte då jag trodde så starkt på min affärsidé.

Läs senaste reportaget från E24 om Starta Eget bidrag och döm själva..

Nästan bara män har miljoninkomster.

Män dominerar stort bland dem som har inkomster över en miljon kronor om året. Och de bor i Storstockholms kommuner.
Nästan 39 000 personer i åldrarna 20-64 år hade över en miljon kronor i sammanräknad förvärvsinkomst 2008, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Av dem var 86 procent män. Antalet miljoninkomsttagare var det året tre gånger så många som 1999 räknat i löpande priser och dubbelt så många räknat i fasta priser.

Miljoninkomsttagarna utgjorde drygt 7 promille, det vill säga 7 personer av 1 000 tjänade över en miljon.

I Danderyd hade var tionde person inkomster över en miljon. I kommunerna Gullspång, Bjurholm, Norsjö, Malå, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina och Arvidsjaur återfinns inte en enda person med inkomster över en miljon.

Antalet som har noll kronor i sammanräknad förvärvsinkomst är betydligt fler än de som tjänar över en miljon. År 2008 var det antalet 204 000 eller 3,8 procent, enligt SCB.

Medianinkomsten var 252 900 kronor. För män låg medianinkomsten på 286 900 och för kvinnor på 225 000 kronor.



2010-01-21 | Publicerad 10:10 | Uppdaterad 11:14 Källa : E24

100 miljoner till fortsatt stöd för kvinnors företagande.

Regeringen har nu beslutat om innehållet i den fortsatta satsningen på programmet för att främja kvinnors företagande. Av de 100 miljoner som avsatts i budget fördelas 75 miljoner på fyra prioriterade områden inom programmet: affärs- och innovationsutveckling, riktade insatser mot prioriterade affärsområden, finansiering och attityder/förebilder. Sex miljoner går till ALMI:s Mentorskapsprogram och fem miljoner till ambassadörer för kvinnors företagande. Övriga medel inom ramen för de 100 miljonerna har regeringen ännu inte fattat beslut om.

Det är Tillväxtverket som på uppdrag av regeringen ska samordna och genomföra det ettåriga programmet för att främja kvinnors företagande. Satsningen är en fortsättning på det treåriga program som genomfördes 2007-2009. Resultatet av programmet ska överlämnas till Näringsdepartementet senast den 15 mars 2011.

- Det är glädjande att andelen kvinnor som startar företag ökar, men Sverige behöver fler kvinnor som väljer att starta och driva företag. Nytt för i år är satsningen på företagande på landsbygden. Vi lyfter också kvinnors möjligheter att överta företag genom ett ägarskiftesprogram, säger näringsminister Maud Olofsson.

Tillväxtverket ska bidra till att underlätta för potentiella och befintliga företagande kvinnor att vägledas mellan olika insatser och underlätta integrering i det ordinarie företagsfrämjande systemet.

Pressmeddelande 25 januari 2010 Källa : Näringsdepartementet

Varför ska man anlita en bokföringsbyrå ?

Att driva ett företag innebär att man tar på sig ett ansvar som regleras genom olika lagar, säger Susann Carlsson - Karami som driver företaget SUM Företagsservice. Framför allt bokföringslagen, där reglerna om bokföring, arkivering och förenklat årsbokslut finns. Dessutom finns årsredovisningslagen, aktiebolagslagen med flera.

Det första som man bör ställa sig i ett startskede för att blir företagare är ”Kan jag bokföring?”. Har man ett visst ekonomiskt kunnande kan man göra sin egen löpande bokföring och lämna bort de svåra bitarna som årsboksluten. Man skall även väga in tidsaspekten genom frågan ”Hinner jag med bokföringen?”. Det kan vara en anledning till att man väljer att lägga sin bokföring hos en bokföringsbyrå. Det kan bli mer kostsamt att sitta själv flera timmar i veckan när en bokföringsbyrå kan göra jobbet på kortare tid. Dessutom är de uppdaterade i lagar och regler.

Om Du kommer fram till att Du inte klarar av bokföringen på grund av att det tar tid att gå igenom regler, lära sig hur man ska bokföra och ha kontroll på hur man skriver av olika kostnader då lämnar man bort redovisningen till en bokföringsbyrå.

En viktig sak att tänka på är att oavsett om man sköter bokföringen själv eller lämnar bort den till en bokföringsbyrå är man alltid ansvarig för ekonomin i sitt bolag. Vilket innebär att be den som gör bokföringen förklara för dig hur du ska läsa balans- och resultatrapporterna. Det är viktigt att veta hur ens företag ligger till ekonomiskt. Har man valt att lämna bokföringen till en bokföringsbyrå tänk på att alltid sätta in underlagen varje dag i en pärm. På så vis tappar man inte bort transaktioner som är viktiga och har ordning på sina papper.

Kan du bokföringen finns det fortfarande några saker att tänka på. Planera in bokföringen – exempelvis när man planerar ska göra den, hur skall den göras. Är du osäker ta och rådgör med andra eller anlita en redovisningskonsult som kan förklara sakerna för dig. Och framför allt glöm inte att göra bokföringen enkel.

Är du osäker tveka inte att använda dig av en konsult. Det som tar dig fyra timmar att göra kan en bokföringsbyrå göra på halva tiden. Du kan använda tiden till att hitta nya kunder eller sälja mer.

Det finns fallgropar som man bör vara medveten om. En riktigt klyscha som många går efter är att om ”du sköter din bokföring själv kan du spara pengar och undvika onödigt tidsspill”. Men kan man inte det man är skyldig att sköta kan det bli mycket dyrare att göra arbetet själv än att anlita en konsult. Framför allt har man straffavgifter vid exempelvis försenade skattedeklarationer och försenade årsredovisningar. Det allvarligaste av allt är att man kan bli skyldig för bokföringsbrott. Här kommer en hel del av de krav som myndigheter ställer krävs att man har ordning på sin bokföring. Detta är en viktig del som många gånger misstolkas. Man kan inte komma i efterhand och säga att det visste jag inte att man skulle göra enligt dessa regler.

Som slutkläm skulle jag vilja nämna några klassiska fel:

Många tror att det räcker med att skicka fakturan till kunden och strunta i att bifoga en kopia i bokföringen.

Det måste finnas underlag för alla verifikationer.

Även enskilda företagare är skyldiga att upprätta ett årsbokslut som skall arkiveras i 10 år.

Alla verifikationer skall arkiveras i 10 år,

avslutar Susann Carlsson- Karami, ägare till SUM Företagsservice, som hjälper mindre och medelstora företag med bokföring, bokslut m.m.

Bokföring på agendan.

Det pratas mycket om bokföring när man startar företag.

Ska jag göra den själv eller ska jag lägga ut den på en erfaren bokföringsbyrå ? Vad kostar det ? Vad behöver jag kunna om jag gör den själv ? Behövs en revisor i enskild firma ? Frågorna hopar sig när f-skattsedeln är på plats och den första fakturan åker iväg till den första kunden..

Återkommer med en intervju av Susann Carlsson - Karami, som driver SUM Företagsservice och berättar om varför man ska anlita en bokföringsbyrå istället för att göra bokföringen själv. Fallgropar, vad händer när bokföringen "glöms bort", okunskap om redovisning, vad man ska tänka på i början när man startar sitt företag, klassiska frågor om bokföring kommer Susann att tipsa om..

Vad lär man sig egentligen i skolan ?

Den frågan ställer jag mig ofta när man läser om ungdomar som tar sms-lån och hamnar hos kronofogden.

Hur stor del ekonomi fanns på schemat i grundskolan när man så väl hade behövt det ? Hur mkt förbereder man ungdomarna på vad som väntar i det verkliga livet när man inte ens lär ut grundlig ekonomi på grundskolan. Det positiva är alla entreprenöriella inriktningar som har tillkommit på gymnasier osv. Ett aber är dock att inte alla elever tar del av entreprenörskapet eftersom man inte vid så tidig ålder kan avgöra om man i framtiden kommer att starta företag. Dessutom, så kan man konstatera att de kunskaperna hade behövt komma mycket tidigare i livet innan man ska göra sitt vägval. Läs det senaste reportaget från Sydsvenskan om Tolvåkersskolan i Löddeköpinge där man går mot strömmen och uppmuntrar eleverna genom att ge dem praktik på riktiga bolag ute i näringslivet...

Elever utbildas i företagande

Elever utbildas i företagande

Tolvåkersskolan i Löddeköpinge får en profil. Eleverna ska utbildas i entreprenörskap. och får genomföra praktiska uppgifter ute på företag. Modellen ska bli en förebild för andra skolor. 

LÖDDEKÖPINGE. Entreprenöriellt lärande har modellen kallats. Det handlar om att få eleverna att aktivt använda sin kunskap och ska genomsyra alla ämnen i skolan. På onsdag presenteras de nya tankarna på ett föräldramöte.
– Skolan är en isolerad ö och vi vill få eleverna att förstå varför man lär sig saker. Att de ska inse att det är riktiga saker de lär sig och inte bara något som står i en lärobok, säger Annhild Månsson, lärare på skolan.

Tolvåkersskolan arbetar redan sedan ett år tillbaka med modellen. Ett exempel var när eleverna skulle läsa om byns historia. Istället för att gå en tur med en lärare fick eleverna lära sig fakta utantill och själva guida sina föräldrar. En annan gång fick eleverna i uppgift att ta fram barndomsminnen. Men de inte bara skrev ner dem utan läste in dem på en dvd så att det gick att lyssna på dem.

Även praon vävs in i undervisningen. Istället för att vara ute på praktik i flera veckor på ett företag ska eleverna kontinuerligt besöka dem kortare stunder.

Sjundeklassarna ska ha gränslösa klassrum vilket innebär att de får uppgifter att lösa ute på företagen. I matematik kan det till exempel handla om att på ett bilföretag ta reda på och räkna ut vilken bil man tjänar mest på att äga om ett år.

– De får diskutera serviceavtal och driftskostnader med företagaren och sedan redovisa i klassrummet. Andra elever får kanske räkna på räntor på banken eller ta reda på hur något företag gjort sin marknadsföring, säger Annhild Månsson.

Av Jessica Ziegerer
Publicerad 12 januari 2010 6.00 | Uppdaterad 12 januari 2010 12.34 1 Källa : Sydsvenskan 

Sådan är en entreprenör

 

Vad gör en person till entreprenör? Slumpen, generna eller miljön? Det talas allt mer om hur viktigt det är för entreprenörer, men vilka passar egentligen som egenföretagare – och har chansen att lyckas?

Jag startade mitt första företag AB Burken som nioåring tillsammans med några klasskamrater. Vi hade låtsasbolagsstämma i köket och mina föräldrar köpte en vetekrans, säger Ola Lauritzson, entreprenör och mest känd för den breda befolkningen som mannen som gjorde GI till en folkrörelse i Sverige och för sin bok, just det, ”Lyckas som entreprenör”.

Det allra första företaget, om än på låtsas, får man nog beskriva som hans första succé. Bolagsstämman ledde till en lyckad nyemission och kvartersbarnens föräldrar satsade gemensamt 800 kronor – pengar som sedan placerades på den glada 1980-talsbörsen.

Därefter har Ola Lauritzson hunnit med ett otal företag och projekt, några riktigt lyckade, andra rena misslyckanden, men han har inga planer på att slå av på takten och sluta starta fler.

– Många entreprenörers styrka, men också förbannelse, är rastlösheten. Jag blir väldigt engagerad och exalterad när det gäller nya idéer, men det tar lång tid att bygga upp företag och det gäller att hålla ut när man går igenom olika faser. Jag har fått jobba mycket med mig själv för att nå hela vägen fram, säger Ola Lauritzson.

Han är inte unik bland människor som väljer den entreprenöriella banan. Enligt konsultföretaget Assessio, som jobbar med arbetspsykologi, finns det generella drag som skiljer entreprenörer från ”vanliga löneslavar”.

– De är duracellkaniner. De har en högre grad av extrovert energi och är otroligt socialt utåtriktade, säger Staffan Jönsson, teamledare på Assessio och utbildad inom både social psykologi och ekonomi.

I en undersökning av Assessios samarbetsparner Hogan Assessment Systems jämfördes framgångsrika chefer med framgångsrika entprenörer och en egen bild av entreprenören trädde fram.

Generellt visade resultaten att entreprenörerna hade en intensiv energi, strategiska och var duktiga på att bygga relationer samtidigt som de vågade utmana och ifrågasätta. Entreprenörerna var också mer risktagande än de anställda cheferna, mer innovativa, visionära och passionerade, men hade problem med auktoriteter och byråkratiska organisationer.

Går det att mäta eller se om en person skulle passa som entreprenör?

– Att de vill gå mot strömmen och utmana systemet, vad vi skulle kunna kalla för regeltrots, är något man kan se redan i tidig ålder, säger Staffan Jönsson.

– Sedan en annan sak som faktiskt går att mäta tidigt är att entreprenörerna enligt undersökningen är väldigt självsäkra i vissa stunder och i andra stunder självkritiska och drivna av ett bekräftelsebehov och behöver bevisa det genom jobb, säger han.

Är det generna som avgör?

– Det är få saker som rakt av är en miljöfaktor eller genetiskt betingat. Det är en funktion av både och, säger Staffan Jönsson.

Ola Lauritzson tror inte att det finns någon direkt begränsning för att våga bli entprenör.

– Jag tror alla kan. Men jag tror inte alla vill. Entreprenörskapet är ingen dans på rosor och de allra flesta företag läggs ned. Det är faktiskt en relativt liten del som blir lönsamma, säger han.

Han får medhåll av karriärcoachen Nina Jansdotter, som både kan känneteckna sig själv som entreprenör och i sitt jobb möter många som funderar över att ta klivet.

– Man måste ha vissa grundegenskaper, men har man viljan så kan man faktiskt lära sig, säger hon.

Enligt Nina Jansdotter heter nyckelordet våga. Våga tro på sig själv och sina idéer, att presentera den för andra, att sälja och våga ta betalat och att våga hålla ut och ta ansvar, eller be om hjälp när det behövs.

– Om man är en extremt trygghetssökande person och har ett stort kontrollbehov, eller har svårt att ta egna initiativ och att se möjligheterna. Ja, då är det rätt svårt gå långt.

Anna-Karin Storwall

anna-karin.storwall@e24.se

2010-01-09 | Publicerad 10:41 | Uppdaterad 11:08 Källa : E24 

Vad är det som driver oss entreprenörer ?

Det pratas mkt om entreprenörskap, vad som gör en entreprenör till just en entreprenör och inte en företagare i mängden.

Men vad är det egentligen som driver oss att ständigt pröva det som sägs vara omöjligt, "det kan du inte", "det går inte" osv. Är det ett medfött trots, ett beteende som gör att vi till varje pris måste bevisa för oss själva att det omöjliga visst går att leverera eller är det omättligt behov av bekräftelse att ständigt synas och bekräftas för att vårt ego ska bli tillfredsställt ?

Personligen så kan jag erkänna att pengar är det minsta som styr i mitt agerande när jag vill bevisa att det omöjliga går att genomföra i verkligheten. Att min omgivning dessutom bekräftar att det jag tänker genomföra är fullständigt omöjligt gör att min entreprenörsgen väcks till liv och bara helt otvunget måste bevisa motsatsen.

"Att göra sig grej" är ett något uttjatat begrepp men ack vilken sinnesfrid och mått på bekräftelse när man åstadkommit något som inte funnits tidigare eller, ännu bättre, lyckats bättre med något som någon annan redan gjort tidigare..Att sätta sin stämpel på något som eftervärlden kan ta del av är stort för en entreprenör som ständigt får höra att den skall hålla sig inom ramen och inte vara så yvig i sitt agerande. 

Jag bifogar ett reportage från E24 så får ni fundera själva..

Konsten att sticka ut i bruset med sitt företag - mingla.

På den här bloggen kommer att jag att personligen delge er några av mina erfarenheter som entreprenörer och företagare brottas med under resans gång. Förhoppningsvis så kommer jag att kunna ge er nya inputs och infallsvinklar för att kunna tänka nytt och mer okonventionellt i sitt företag.
Den första tanken som slog mig är hur svårt vi har för att mingla efter arbetstid. Och dessutom se det som ett arbete. Vikten av rätt kontakt vid rätt tidpunkt kan vara avgörande för att få in en affär långt senare. Vi är fast i gamla traditioner hur man "gör affärer" och ofta styrda av föreställningar av "hur det ska vara" så vi kanske inte alltid ser att det okonventionella mötet med nya okända kontakter kan ge så mkt mer än bara ett visitkort i handen..Relationerna som vi bygger upp på lång sikt kan leda till så mkt mer än bara ett kort avslut för stunden..Ju fler "mingelarenor" vi befinner oss på i olika branscher desto mer ökar chansen att hitta just den affärskontakt du letar efter. Många springer i sina "skrån" där de redan har kontakter i sin egen bransch men letar sällan upp nya nätverk eftersom man lätt blir bekväm på sin hemmaplan. Att ta med sig sina egna kontakter när man blir inbjuden till ett mingel är också en klassiker eftersom man då sällan knyter nya bekantskaper då man står och "hänger med sina egna" istället under kvällens gång. Att senare följa upp visitkorten man har fått under kvällen med ett trevligt mail gör att man också blir mer tillgänglig den dag då den andre vill söka kontakt då man bara är ett klick ifrån "replay" i inkorgen. Det är sällan man behöver den kontakt man hittar under kvällen just för stunden, men månader senare när behovet uppstår är det lätt att höra av sig om man redan då har fått en trevlig hälsning i inboxen.

Vill du också synas på My Businessroom ?

Vill du också synas på den här bloggen med en länk eller en intervju för att marknadsföra ditt företag ?
Maila till mybusinessroom@gmail.com för information om bloggen.

Bollplank i företagandet - Anlita en coach/affärsutvecklare.

Behöver du någon att bolla dina idèer och frågor med som rör ditt företagande?
Känner du dig ensam med dina funderingar och strategier hur du ska driva företaget vidare ?

Hör av dig för en förutsättningslös diskussion om hur vi går vidare med ditt företag och hur jag kan hjälpa dig att nå dina mål för 2010.
Marknadsföring, ekonomi, försäljning , styrelse- och strategifrågor för ditt bolag osv är exempel på några pusselbitar som kan underlätta ditt företagande.

Maila Susanna Baconcini på susanna.baconcini@labworks.se så bokar vi ett möte och pratar om hur det ser ut i ditt företag.

Hon är Indiens mediedrottning

Shobhana Bhartia har en sits som många tidningsmakare måste avundas. Medan stora dagstidningar i Europa och USA ser upplagan stadigt sjunka, spås den indiska tidningsmarknaden växa starkt framöver.

2007 såldes 99 miljoner tidningar i Indien, vilket gör landet till världens näst största tidningsmarknad efter Kina. Och eftersom läskunnigheten i Indien bara är omkring 65 procent väntas efterfrågan på tidningar stiga i takt med att allt fler lär sig att läsa.

Engelskspråkiga Hindustan Times och hindispråkiga Hindustan är HT Medias flaggskepp med en daglig upplaga på omkring 1,2 miljoner vardera. Hindustan Times har en stolt historia.

Den startades 1924 på Mohandas Gandhis uppmaning att Indien behövde en tidning som var mot det brittiska kolonialväldet och den finansierades av Shobhana Bhartias farfar, industrimagnaten GD Birla. 2005 tog Shobhana Bhartia företaget till Bombaybörsen för att få kapital till expansion, men Birlafamiljen är fortfarande huvudägare.

Att säga att Shobhana Bhartia tillhör Indiens näringslivselit är närapå en underdrift, i Indien klingar namnet Birla som Rockefeller i USA eller Wallenberg i Sverige.

Enligt tidningen Forbes är Shobhana Bhartia god för 600 miljoner dollar och hennes man, affärsmannen Shyam Bhartia, ännu mer. Men Shobhana Bhartia har också skapat sig ett anseende som en skarp mediechef och hon är tydlig med att förståelse för Indiens demografi är a och o.

– Över 50 procent av vår befolkning är under 25 år och det gäller att tala till dem för att kunna växa, säger hon.

I Indien rör sig medieutvecklingen, liksom många andra branscher riktad mot konsumenter, på flera vitt skilda plan samtidigt.

Längst ut finns en liten andel indier som surfar efter nyheter på sina Iphones och lägger upp egna bilder på sociala nätverkssajter som HT Medias Desimartini.com.

På motsatt sida finns flera hundra miljoner indier som inte ens har hunnit till startblocken som mediekonsumenter.

Shobhana Bhartia är övertygad om att för dem kommer den traditionella papperstidningen att förbli inkörsporten till nyheter.

Mobiltelefoni har visserligen ökat snabbt också bland fattiga, men än är det få som har råd med de telefoner eller abonnemang som krävs för att hantera mobilt internet.

–Tv är opålitligt ute i byarna eftersom elen är sporadisk och än så länge är det bara 2 procent av Indiens befolkning som har tillgång till bredband, säger hon.

Med ett lösnummerpris på 2–3 rupier eller omkring 40 öre är indiska tidningar otroligt billiga, också med indiska mått mätt. Shobhana Bhartia konstaterar att det inte ens täcker kostnaderna för pappersråvaran.

Men ett lågt pris ger stora volymer och det lockar annonsörer som är ivriga att nå ut med sina produkter till läsare vars köpkraft har stärkts de senaste åren.

En viktig förutsättning för att lyckas, säger Shobhana Bhartia, är att kommunicera med läsarna på hindi, det främsta språket i norra Indien, och andra stora språk som bengali, tamil och malayalam.

– Engelska används bara av Indiens toppskikt. Den stora massan vill ha nyheter på sitt modersmål, säger hon.

För HT Media är det därför hindispråkiga Hindustan som har störst potential, men att växa genom att bara trycka fler tidningar fungerar inte. Indiens storlek och skilda förhållanden gör det omöjligt att skapa en dagstidning för hela landet.

På engelska kan man möjligtvis ge ut samma upplaga i en delstat, säger Shobhana Bhartia, men på hindi och regionala språk går det inte alls.

Vilka ämnen som läsarna efterfrågar ändras snabbt och tidningens innehåll och förstasida kan behöva göras om varje 100 kilometer. I delstaten Bihar, där Hindustan har 70 procent av marknaden, ges tidningen ut i 12 –13 upplagor, säger Shobhana Bhartia och fortsätter:

– Det är en logistisk mardröm om jag ska vara ärlig, men det ger goda affärer och läsarna vill ha det så.

När Shobhana Bhartia 1986 först tog plats i HT Medias styrelse fanns det de i omgivningen som höjde på ögonbrynen över en kvinna i en miljö annars dominerad av män.

– I början granskades mitt arbete hårdare för att jag var kvinna men det har ebbat ut och jag tycker att attityden i Indien har ändrats mycket de senaste 10–15 åren. Nu förväntas en kvinna inte bara vara hemmafru eller mamma utan kan också göra karriär om hon vill, säger Shobhana Bhartia.

Fortfarande är antalet kvinnor i indiska företagsstyrelser och ledningsgrupper försvinnande litet men Shobhana Bhartia ser inget glastak i vägen.

– Jag tror inte att kvinnor inte når toppen för att de saknar möjligheter. Jag har många väninnor som inte vill eftersom ett ledarjobb innebär att man måste ge upp så mycket av familjeliv och socialt liv. De når inte toppen för att det inte går, utan för att de inte vill ta den väg som krävs, säger hon.

Källa : E24 Publicerad 2010 01 07, av Karin Lundbäck

Ny kassa ska få fast fuskare.

 Från den första januari måste runt 200 000 företagare ha skaffat en speciell kassaapparat som ska göra det lättare för Skatteverket att kontrollera eventuellt skattefusk. Än så länge har endast en bråkdel av företagarna köpt ett nytt kassaregister.Alla företag som har en årsomsättning på mer än 170 000 kronor måste från och med årsskiftet ha en certifierad kassaapparat som ska underlätta för Skatteverkets inspektörer vid oanmälda kontroller, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Den nya kassaapparaten ska göra det omöjligt för företagare att manipulera inkomstuppgifter och undanhålla staten skattemedel. Trots omfattande informationskampanjer som har genomförts det senaste året, och trots att dryga böter väntar de som inte följer den nya lagen, är det endast en bråkdel som fram till i dag har anmält till Skatteverket att de har skaffat en sådan här certifierad kassaapparat. Endast 3 000 av drygt 200 000 näringsidkare har köpt en, alltså endast 1,5 procent. Om Skatteverket ute på inspektion ser att det inte finns en sådan här kassaapparat kan det bli böter på 10 000 kronor. Conny Svensson vid Skatteverket säger att man kommer att vara lite extra snäll i början och ge en viss respit för näringsidkarna att skaffa sig ett certifierat kassaregister. Om företagaren trots påstötningar inte skaffar en sådan kan det dock bli aktuellt med böter på upp till 20 000 kronor. E24 Entreprenör

2009-12-29 | Publicerad 08:51 | Uppdaterad 2010-01-04, 16:30 Källa : E24 Entreprenör 

Mingel med smak av riskkapital.

Det är Draknästet i verkligheten – fast snällare, och ingen blir sågad. Nätverket Connect Östra Sverige har återkommande investeringsluncher för investerare och företag i Språngbrädesprocessen och denna dag får sex företag presentera sig.

Ett utvalt gäng företagare samlas till investeringslunch. Det är en spännande dag för dem, kanske är det här en chans att få in mer pengar i företaget för att kunna vidareutvecklas.

I dag är det ett av företagen som ingår i Connects nätverk, som står som värd. Connect Östra Sverige har fem investeringsluncher och ett stort antal nätverksträffar per år och man ambulerar mellan olika samarbetspartners.


Ett tjugotal investerare, både affärsänglar och investerare från exempelvis Almi, och olika riskkapitalföretag är på plats och snart börjar de sex utvalda företagen presentera sig. Under tio minuter får företaget berätta om sin verksamhet och varför de behöver mer pengar.

Dessa företag har gått igenom Språngbrädesprocessen innan, vilket är en kvalitetssäkring (se fakta).

– Det gäller att skapa de allra bästa förutsättningarna för företagen att utvecklas och växa, säger Lillemor Karlsson, vd för Connect Östra Sverige.


De företag som är med har ingen sinsemellan konkurrerande verksamhet, därför kan de presenteras för hugade investerare samtidigt. De berättar om sina affärsplaner, en del basfakta om ekonomin och annat som har betydelse för investerarna. De sex företagen begär inga jättesummor i nytt kapital och alla presentationer är väl förberedda och konkreta.

Först ut är Skövdeföretaget Shortfuse Games och vd Johan Hermerén, som berättar om sitt företags affärsidé att utveckla och förlägga tv- och dataspel för den globala marknaden. Han visar en bild på hur marknaden ser ut och även den strategiska planen och målsättningen. Investerarna ställer frågor om förläggarledet, löner och omsättning.

Efter det kommer i rask följd de andra företagen, med kort frågestund efter varje, och det pratas patent, planeringshorisont och annat.


Dagens sista presentation görs av amerikanen David L Spigner som har köpt 56 procent av upplevelsecentrat Boda Borg – med huvudkontor i Oxelösund – som visserligen har funnits i många år men som nu har ändrat och förnyat verksamheten mot ”reality-gaming”. Nu vill Boda Borg växa i Europa och behöver mer pengar.

Efter presentationen blir det lunchmackor, mingel och en chans för företag och investerare att boka in möten och växla visitkort för att prata vidare.

– Vi ser ljusare tider nu och bolagen har lättare att få in kapital, påpekar Lillemor Karlsson. Men det behövs en stor satsning för att få in mer privat kapital i unga tillväxtföretag. Vi kommer under våren 2010 att satsa på att få fler privatpersoner att gå in som affärsänglar. Det är när små företag växer som tillväxt sker.

2010-01-03 Publicerad 05:31 Källa : E24 Entreprenör