Kvinnligt företagande.

Inlåsta kvinnor.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Samtidigt visar det sig inte vara särskilt jämställt på arbetsmarknaden. På varje kvinnlig företagare går det tre manliga. Varför har kvinnor hamnat efter?

Lignell du Rietz har i Svenskornas företagsamma historia (Timbro 2009) studerat kvinnors företagande och lyfter fram statens systematiska begränsningar som en av anledningarna till ojämlikheten.

Det perspektiv som lyfts fram är intressant och efterlängtat. Kvinnors företagande har i Sverige legat lågt. Författaren beskriver i boken hur det under årens lopp framgångsrikt begränsat möjligheten att skapa något eget genom lagstiftning.

Socialdemokraterna genomdrev etableringsförbud inom skola, vård och omsorg vilket låst fast kvinnor att arbeta inom ett offentligt monopol istället för att starta en egen verksamhet. Mycket har däremot hänt under tidens gång. Alliansregeringen har bland annat infört lagen om valfrihetssystem (LOV) vilket är en av de reformer som underlättat för kvinnor att etablera sig på en tidigare stängd marknad inom vård och omsorg.

Ett annat exempel på hur politik har utformats för att hålla kvar kvinnor i en låst situation är den debatt som fördes vid införandet av RUT-avdraget. Från politiskt vänsterhåll fanns ett stort motstånd och hätska röster höjdes i ”pig”-debatten. Något som författaren observerat var att det däremot aldrig fördes någon ”dräng”-debatt vid införandet av ROT-avdraget. Med politiska knep har socialdemokraterna skickligt hållit kvinnor utanför entreprenörskap och begränsat deras möjligheter till självständighet genom lagstiftning och retorik.

Ledare
i dag 00:30 | Uppdaterad i går 15:25 Källa : Smålandsposten